Pojkarna igenkotts vinterskor

Det var en gång en igelkottsmamma och igenkottspappa som hade 7 stycken bråkiga igelkottsbarn.

Det var minsann inte så lätt alla gånger att hålla styr på dom. Men om dom hade varit 4 i familjen som alla andra då hade det ju gått an. Men 7 stycken!

Stackars mamma Igelkott jobbade morgon till kväll och pappa Igelkott hjälpte henne. Fast ibland satt han förstårs och kollade på Jepardy. Det var alla Igenkottspappor tvugna att göra!

Igelkottsmamma fick aldrig vila sig. Hela

den; overflow-y: hidden;">dagarna måste hon borsta piggpälsar

och snyta trynen på alla pojkarna.

Och försöka att lära dem ett gott igelkott

uppförande.

Hela sommaren hade igelkottspojkarna sprungit barfota. Men nu var kalla vintern på väg och det var kallt och ruskigt. Varenda dag blev det våta fötter snuva och

hosta, och fru Igelkott måste hela tiden

koka fläderte åt alla tio och ge dem

granhost- tabletter.

Det var tydligt att pojkarna måste

ha skor, innan vintern kom.

Men skor till tio pojkar med fyra tassar

var, det blev – låt mej se – mamma

Igelkott räknade och räknade och fick

det till två tusen först. Nej det kan

inte vara sant, så hon räknade en

gång till och då blev det tjugoåtta och det var riktigare.

Men vad skulle hon få tjugoåtta stycker skor ifrån?!

Efter många funderingar tog hon fram ett ormskinn som hon hade gömt i sin klädkammare.

Hon knöt en varm schal om huvudet,

tog skinnet och gick på besök till haren.

Han låg och viftade med öronen bland

buskarna i skogsbrynet.

Vill du gnaga till tjugoåtta igelkott pojkskor

av det här skinnet åt mina sju pojkar till

i morgon? Bad hon.

Jo visst, sa haren och lovade att det skulle

han göra.

Dagen därpå kom han också till Igelkottarnas by men en bunt gnagna skinn i underarmen. Det räckte bara till tjugo skor, sa han

lite ursäcktande, men dina pojkar får väl lära

sig att gå på två ben som människorna gör.

Fru Igelkott tackade så mycket och fortsatte sedan till hackspetten som satt och trummade på en trädstam.

- Vill du spika ihop dom här skorna åt mina igelkottar? Bad hon.

Det gjorde hackspetten gärna. Det ska gå som en dans, kom tillbaka imorgon.

Nästa dag hade fru Igelkott kommit tillbaka. Då talade han om för fru Igelkott att spikarna hade tagit slut, det hade bara räckt till tio stycken.

- Tio skor tio pojkar, sade han.

Det tyckte han passade perfekt. Men fru Igelkott kände sig bekymrad. En sko till varje pojke. Hur skulle det räcka? Skulle de kanske kunna lära sig att gå på ett ben var?

Hon tog vägen ned till ån och ropade på uttern,

som också strax dök upp vid stranden.

Snälla utter, bad hon , vill du smörja mina tio

igelkott pojkars skor med din vattentäta pälsolja,

så att de får gå torra om tassarna i vinter?

Föralldel, sa uttern. Du kan få

hämta skorna i morgon kväll.

Men när hon kopm dit nästa kväll fick hon reda på att uttern hade tappat några skor i ån och inte fått tag på dem.

- Det var iallafall fem stycken kvar, du kan låta pojkarna turas om att andvända dom. Det var bara att tacka och gå. Men igelkottmamma funderade bekymrat hela vägen hem hur saker skulle kunna ordnas.

När hon hade kommit hem ropade hon på alla pojkarna.

Nicke, Ticke, Pigge, Tagge, Vicke, Mucke, Kotte!

-Nu ska ni allihop lära er att gå på fem ben!

Ja, det var pojkarna genast med om.

Men vilka fem ben.

Två av Knuttes och tre av Nickes? Det blir fem.

Eller Kottes alla fyra och ett av Tagges? Det blir också fem.

Tre Nickeben kanske och två Vickeben?

Det blev ett pipande och skrikande och funderande,

så att vem som helst skulle bli yr i huvudet.

Och så många ben föreslogs och provades,

att både mamma Igelkott och alla sju pojkarna

blev alldeles uttröttade till sist.

Jag tror att vi sover på saken, sa igelkott pappan,

som blivit trött av att bara se på.

Och så sa de god natt till varandra.

God natt och sov så gott!

Sedan gick de till sängs och somnade sött.

Och de sov, så de sov, så de FÖRSOV

sig nästa dag, både pappa, mamma och alla pojkarna.

De sov hela måndagen och tisdagen med,

ja onsdag och torsdag var det likadant.

Både natt och dag snusade de gott.

De vaknade inte förrän nästa VÅR.

Mamma Igelkott hade alldeles glömt bort

att alla igelkottar sover VINTERSÖMN, och

att de inte alls behöver några skor.

För när det vaknar om våren är det tid att börja springa barfota igen!

Jag har kollar på dom här skorna jättelänge nu och tycker dom är ursnygga! Tycker båda färgerna är skitfina och det finns också i vit. Ska försöka övertala mamma under dagen att få köpa ett eller två par!